Dagens avsnitt av Mästarnas Mästare kan ha varit det bästa jag någonsin sett. Inte just för programmets skull utan istället för Stefan Schwarz och hans prestationer på fotbollsplanen. Vilja, mod och vinnarinstinkt personifierade den här benhårda mittfältstuffingen i hans framgångsrika karriär.
Jag kan medge att jag inte haft speciellt bra koll på VM-laget 1994 och deras spetskvalitéer. Jag har haft koll på vilka som var delaktiga och sett hur straffarna gick till mot Rumänien o.s.v., men aldrig haft den riktiga kollen på vad som är speciellt med varje spelare dvs. hur dem är på planen, hur dem är utanför och vad dem går för.
Idag fick jag vara med om något helt unikt, då jag möttes av en spelare gjord av granit. Stefan Schwarz är som gjord för Premier League och den stenhårda fotbollen på de brittiska öarna. Jag berättade tidigare om att han har en vilja som få och ett mod utöver det vanliga. Ett bra exempel på Schwarzs kämparglöd är när han fick ett benbrott mitt under en fotbollsmatch.
Stefan kände av att det gjorde ont, men han är ju (som han själv säger) ”inte den som gnäller”. Efter att han självmant rest sig upp och tagit ett par ruscher förstod han att något var fel och blev tvungen att kliva av. Kort efter det fick han beskedet om att det onda i benet var ett benbrott och en gipsning var ett måste. Något som Schwarz från första början inte tyckte var något att gnälla över och ville fortsätta lira. Snacka om vilja!
Det är vid de här tillfällena som jag ryser till och blir glad. Schwarz är en kille som sätter laget före sig själv. Medspelarna är en del av hans familj och motståndarna är hans värsta fiender. Han krigar tills sista bloddroppen runnit ur honom samtidigt som han bidrar med en fin teknik och ett par mål vartannat år. Jag tror jag har blivit kär, men är ändå lite smått irriterad över att jag inte upptäckt denna fotbollslegendar tidigare. Nu vet jag i varje fall vad jag ska ägna den närmaste tiden åt!
*****
Hyllningen till Stefan Schwarz skulle kunna täcka en hel dags blogginlägg, men jag känner ändå att jag måste få in Manchester Citys ligaguld på något hörn. Dagens match på Etihad Stadium var något utöver det vanliga och en match jag sent kommer att glömma. Spänningen, dramatiken och framför allt supportrarnas känslor var något alldeles speciellt. Det är just det här som personifierar Premier League-fotbollen och fotbollen allmänt som finns över hela världen.
Sebastian Pearson
